HUND! Äntligen!

[fd.svensson]

Tror ni jag lockar hit Hund med det?

Det är hursomhelst inte därför jag skriver, jag (vi) har skaffat hundar igen.
Det bor en äldre dam i byn som tar hand om djur som far illa. Den äldsta, blandras Belgisk vallhund - Springer spaniel, född i en igenspikad svinstia
var hon och hennes syskon bodde i 10 månader utan mänsklig kontakt. Maten blev inskyfflad genom en lucka.

Fröken Selma är 18 månader nu

Den yngre är Selmas systerdotter. Kom till när Selmas syster löpte för första gången. Det var en "vänlig" person som passade hundarna men "glömde" tala
om vad som hänt. Den vänliga personens Springer spaniel är far till Bonnie.

Fröken Bonnie är 10 månader nu.

Den äldre damen har egentligen inte haft varken tid, plats eller ekonomi för dessa djur, så de har inte lärt sig att leka på ett normalt sätt med varandra.
Det handlar om att bita så hårt man kan i bakhasorna man kan för att reta upp den andre. Ligger den andre ner har man ett övertag som inte får förloras.
När de fått mat har modern och barnen ätit upp fort för att sedan stjäla Selmas mat, så naturligtvis morrar hon väldigt mycket.
Arbetstid har de fått gå på betong golv vilket syns på Bonnies trampdynor. Men efter omständigheterna är de väldigt väl uppfostrade samt de har blivit chippade och vaccinerade. Damen har gått ut med hundarna två och två.
Jag och min kära hustru försökte med detsamma och undrar hur hon gjorde?! De gick ut med oss, vi blev runtsläpade i 1,5 timmar. Jag försökte hålla dem själv, jag har ju hållt mycket större hundar. Inte en chans, naturligtvis lyckades jag hålla fast i kopplen, men de drog mig på asfalten. Om det varit gräs hade jag inte sagt nåt,
men glida på asfalt utan grus

Vi fick hem dem i onsdags och torsd. - lörd. fick jag sova 4 timmar per natt, onsd. inget. idag 4+4 timmar.
Men det är det värt Vilka framsteg man får vara med om.

[ubot]

Jag är lite "skraj" för att ta över begagnade(?) hundar eftersom man inte vet om hundarna bär på anlag för vissa sjukdomar o.s.v. Det blir ju dyrt i längden med vetrinärkostnader m.m. om hundarna visar sig utveckla olika sjukdomar. Eller ni kanske har kollat upp hundarnas stamtavlor innan för att försäkra er om att hundarna är "ok"?

[ycc]

Schysst initiativ, fd.

[fd.svensson]

Jag är lite "skraj" för att ta över begagnade(?) hundar eftersom man inte vet om hundarna bär på anlag för vissa sjukdomar o.s.v. Det blir ju dyrt i längden med vetrinärkostnader m.m. om hundarna visar sig utveckla olika sjukdomar. Eller ni kanske har kollat upp hundarnas stamtavlor innan för att försäkra er om att hundarna är "ok"?

Nej vi har inte sett några stamtavlor, men iom de är veterinärbesiktigade så ska de vara okej.
Stamtavlor är ju också svårt att få från sådana här hundar, men damen kände till historien ganska väl, antar att polisen varit inkopplad.
Men visst förstår jag att många kan vara rädda för andrahands hundar. Saken är ju bara den att de kan va säkrare än "nya" hundar, dessa blir väl kollade medans de som lever på att sälja inte alltid talar om vad som finns i bakgrunden. Mina svärföräldrar köpte en toy pudel med fin stamtavla, den är allergisk mot mycket. Utvecklades vid 6 års ålder.
Däremot måste man vara beredd att jobba mycket med psyket på dem, många har ju, som våra, upplevt hemskheter. Men ofta är det barn som blivit allergiska och
därför lämnat bort sina hundar.
Nu är jag ju allergisk mot alla pälsdjur och har även astma, men klarar ändå att ha de samma. Så jag undrar om det inte är lite väl mycket snack om allergi och djur.

[fd.svensson]

Schysst initiativ, fd.

Tack ska du ha ycc

[ajja]

Lovvärt att du tar hand om djur som far/farit illa men kan vara lite arbetsamt att ta hand om i alla fall i starten (och valpar är skitjobbiga, tur för dom att de är söta ).

Som redan nämnts så kan nedärvda defekter vara kostsamt så rekommenderar att du tar dom till en veterinär på en profylax så kan du redan nu planera för framtida eventualiteter.

Tog hand om en 2år gammal Schäfer som fått för mycket stryk. Det tog flera veckor innan han började lita på mej. Var en spännande tid då man inte visste vilka plötsliga rörelser som kunde vara "farliga" eller för den skull vilka sorts kläder man var tvungen att undvika. Till råga på allt var han könsaggressiv.
Hur som... Vi fick nästan 8 goda år tillsammans och det var med tungt hjärta jag fick välja bort honom när höftledsdysplasin slog till.

[vulfgar]

Schysst initiativ, fd.

Instämmer till fullo!

Låter härligt med jycke, saknar våran som "tog slut" i våras.
Det blir ingen ny på ett bra tag, men däremot är vi flitiga hundvakter för alla i vår bekantskapskrets, har för tillfället en gullegris härhemma som ska stanna ett par veckor.

[fd.svensson]

¨
@ ajja
Den som farit mest illa och blivit misshandlad av en man har lagt beslag på mig inte tvärt om, som du förstår.
Det tog en vecka intensiv träning med högst 4 timmar sömn per dygn,Takfläkten påminde om svinstian så den åkte ner och AC:n hade ett läskigt brummande ljud valpen är som du säger skitjobbig men söt
Våra tidigare hundar förstörde 3 soffor 1 prydnads sak och 1 sko. Nu har jag inte ord för hur mycket dessa förstört men vi har nära till röda korsets affär som säljer det mesta. I förstörelselusta är det ingen åldersskillnad tyvärr, bägge är lika stora kolsupare

@ vulfgar
Jo jag känner väl till stackars Harrys bortgång
Vi bestämde också oss att vi inte skulle ha hund efter Magnes bortgång. Problemet där vi bor är att nästan alla har hund, men de vill inte att någon ska passa dem.
De slänger ut sina hundar i hundgården fast de är hemma. Man har sas. en annan syn på djur här i obygden, vilket kan vara svårt att ta när man är van stadsbo.
Numera flyttar folk hit för att hundarna får skälla och yla dygnet runt här

Tur att man har en hustru, så tror folk att man blivit slagen av henne istället för kärleksbiten av hundarna

[ajja]

Tuggben av alla de slag och behåll favoritmöbeln (hundens alltså)

[Broder Tuck]

Ljuvlig läsning, hr Svensson.
Om än, råkandes varande en "före detta".

Jag har arbetat med hundar inom försvaret.
Var hundansvarig i ett antal bataljoner i några decennier.

De senare tiotals åren har jag mer engagerat mig i kattor och katthem.
Nu för tiden är även jag, en före detta . . . . . .

För mig är det väsentligt att ha varit engagerad för levande väsen som har utsatts på olika sätt, för att kunna ge dem en bättre tillvaro, efter det att de har utnjyttats på olika sätt. Det kan gälla barn, vuxna, djur . . .

Handel, av levande individer som utnyttjas, människor (kvinnor främst, kanske) eller djur, berör mig lika illa.

Det du har gjort i detta fall, medför att du får min totala vördnad.
Själv har jag och Gölingen, tre katthemskattor idag, som behövde en fristad.
Det, har vi kunnat skänka dem.

Bra jobbat, Lasse!

[fd.svensson]

Vad annat kan man säga än STORT TACK för de värmande orden

Jag känner väl till Din och GG:s kamp för att era kattor ska må bra och blir väldigt glad att höra tre kattor.
Då vet jag att stackars liten har överlevt. Har oxå svårt för dessa människor som inte vet vad respekt mot andra levande varelser betyder, bor därför på lite fel ställe.
Många jägare skaffar sig ett arbetsredskap, som vi vanliga kallar hund. Fungerar inte arbetsredskapet som det var tänkt, gör de sig av med det.
Hundgård är detsamma som redskapsbod.
Tyvärr är det dömt att misslyckas att tala om hur det borde vara, då grannen är släkt med grannen som är släkt med grannen som ....
Jo Norrlands sjukan florerar här i Södra Sverige. Förstår det inte, men det är så.
I övrigt har jag aldrig bott så bra i hela mitt liv. Van vid att få röra mig relativt ensam i skog och mark som tyvärr nästan är omöjligt numera i östra och södra sthlm, tom i Tyresta reservatet som man kunde gå milsvitt omkring är det nästan kö för att komma in i.
Här finns den varan och vi flyttade faktiskt hit nästan enbart för våra dåvarande hundar skulle få uppleva det, annars hade vi förmodligen bott någon mil ifrån dig och GG.
Jag hade fast jobb på Cityglas i sthlm, hustrun hade fast jobb på Danvikshem och vi bodde i Tyresö.

Ha det så gott du kan Broder och hälsa din kära fågel som om ingen annan iaf jag saknar.
Lasse

[BjHstad]

Hund här med
I maj tog vi hand om en 2årig korsning Schäfer/Siberian Husky, som de som hade honom tyckte var för jobbig i en barnfamilj. Det första han gjorde när vi träffades var att brotta ner mig på gräsmattan och bita mig i handen.. vad har vi tagit hand om?
Dock skam den som ger sig... med vänligt men bestämt bemötande och lite godis vid goda gärningar samt i början hjälp av en haltigrimma (han e ju delvis draghund och det märktes)
börjar han arta sig.. Blir en fin hund med tiden. snäll men intensiv. I förra veckan åt han upp en disktrasa, en diskborste, bara flisor kvar och mitt busskort med 200:-- på.
Vi har delad vårdnad, jag och min dotter som bor på andra sidan gården så i morgon kommer han upp till mig för nån vecka. Hennes katter måste få lite vila då han är lite efter dem hela tiden.
Vi har haft 7hundar sen -93 varav 4 samtidigt och jag var hundinstruktör utbildad i SBK i flera år
Den senaste i det gänget, en saluki gick hastigt bort en lördag i juli, strax efter en pigg och glad morgonpromenad. Hon var 15år, så det var kanske dags att hon fick vandra vidare.
Saknaden är inte mindre ändå..
Är också lite hästfreak. Började rida på K4s ridskola i Umeå i ungdomen. Jobbade i ca 10 år hos den ganska kännde Berth Johansson på Umåker mest med igångsättning av nya hästar och unghästar, då tävlingen inte var det viktigaste för mig utan att jobba med och se hästarna utvecklas.
Vid Hallandsflytt skaffade jag ridhäst, som är bättre för nerver och plånbok. Red hoppning, terräng o lite dressyr med den jag hade längst... Hon gick bort 2004 i en ålder på 32 år, också pigg o frisk in i det sista.
Vi har haft tur (och en del kunskap och känsla) så våra djur har nästan aldrig träffat veterinärer förutom vaccination och hälsocheck och ändå passerat "beräknad" levnadsålder.
Man kan ju inte sitta vid datorn jämt och då är djur i olika former väldigt kul och intressant samtidgt som man får bra motion både på hästryggen och i hundspåret.
Ha det gott, alla djurvänner på Caffet.
Björn i Halmstad

[fd.svensson]

Nu gjorde du bort dig BjHstad Utbildad instruktör på SBK. Där jag aldrig satt min fot, fick inte med blandras i Falsterbo.
Kul att det finns fler här i gänget som är galna nog att ta hand om icke önskvärda.
Här har det gått tre haltigrimmor på 2 mån Fast bara på den äldre hunden
Hästar har jag oxå lekt med, men inte som du. Fick hjälpa till att ta hand om några hästar hos en kompis syrra. Det var meningen att jag skulle måla om i huset men det hanns aldrig med. Där var jag i drygt ett och ett halvt år för mat och husrum.
Tycker väl att man får mer motion runt det som måste göras, än själva ridningen.

Saknaden efter en familjevän är svår, ju längre man delat livet ju svårare blir det.

[BjHstad]

vill bara säga att på SBK i Falkenberg är alla, även blandisar välkomna på samma villkor som sk rashundar... Min första. labbe, där farfar var golden/zetter, (spetsad labbe enl en veterinär, var super på lydnad, massor med förstapriser på tävlingar, bra på agillity, men lite långsam,, tog brons på ungdoms SM med dottern som förare. trots en miss när hon kom ur en tunnel och såg mig och sprang av banan (flera heat). Hon var också en baddare på spår o sök.men där får man inte va med enl SBKs gamla stela regler.
En annan av våra hundar bordercollie/labrador var hallandsmästare i lydnand.
Salukin lärde matte att apportera, skrev hon i en artickel i klubbladet.
Åker helst till Falkenberg för att träna hund, fast jag bor i Halmstad, där de också varit kännda som lite "rassnobbar"