Ubuntu Sverige

Japp, framförhållningen är obefintlig och informationen urusel alternativt bedräglig. Jag har flera gånger här pekat på möjligheten att hämta Telia e-leg. från ICA Banken, så för mig känns det extra pyrt.

Hallå, ICA: Detta är såå j-a dåligt!!

Nya besked från ICA, ICAs svar på min fråga om indragningen av Telia e-leg:

För tillfället är funktionen borttagen på grund av ett teknisk fel mellan oss och Telia.
Om du har en smartphone eller surfplatta med möjligheten att använda Mobilt BankID kan du logga in från en dator med Linux utan problem.

och min följdfråga:

I min dagliga gärning är mobilt bankid inte en lösning. Jag är beroende av att kunna nå banken via min arbetsstation som endast kan använda Linux eller UNIX.
Egentligen är kontakten med banken inte det allvarliga, den kan ordnas ändå. Det viktiga är att jag utan fungerande e-legitimation inte kan kontakta myndigheter och andra offentliga institutioner.
Finns inge tidsplan för en lösning på problemet kommer jag känna mig grundlurad. Enda orsaken för min övergång till ICA-banken är just tillgången till Telias e-leg.

Jag har frågat e-legitimationsnämnden (eller snarare kundtjänst på sveleg.se men det är samma sak) om vilka leverantörer av e-legitimation som finns tillgängliga just nu:

Hej,
jag har försökt få reda på vilka utfärdare av e-legitimation som just nu
finns men får bara reda på att jag ska gå in på sidan
https://www.sveleg.se/ansluta/anslutna- ... id-tjanst/
men förstår inte hur jag ska komma vidare.
Eller ... finns det inte några anslutna just nu?

Hälsningar,
Serafim Dahl

och fått svaret:

Det finns inga som ligger i produktion ännu. När de gör det så kommer de visas på https://www.sveleg.se/ansluta/anslutna- ... id-tjanst/
Däremot har vi de som ligger i test.
Vill du veta mer om vilka som är på gång att ansluta sig så kan du ta kontakt med E-legitimationsnämnden. Där kan du få mer information.

serafim skrev:Nya besked från ICA ...

Såg det. Jag begärde ett förtydligande.

Gunnar Hjalmarsson skrev:Jag begärde ett förtydligande.

Jag har sett och kommenterat. Kommer kontakta Skandiabanken för ett återgående till dem och skaffa en smartphone. Kan inte ha en virtuell maskin för android utan att bryta den (inbillade??) extra säkerheten mina uppdragsgivare kräver. Eventuellt sköta myndighetskontakter via hustruns dator (som går på ett annat nät än mitt) och inte använda Mobilt BankID.

Jag anser att vi ska påpeka för myndigheterna att det idag inte finns en riktig e-legitimation och begära att man ska se till att det ordnas på ett eller annat sätt (har idéer om hur det ska ske). Just nu kanske inte är ett bra tillfälle eftersom vi verkar vara utan en handlingskraftig regering.

serafim skrev:

Gunnar Hjalmarsson skrev:Jag anser att vi ska påpeka för myndigheterna att det idag inte finns en riktig e-legitimation och begära att man ska se till att det ordnas på ett eller annat sätt (har idéer om hur det ska ske). Just nu kanske inte är ett bra tillfälle eftersom vi verkar vara utan en handlingskraftig regering.

Det sistnämnda var väl dagens understatement...

Vi får väl se till att e-legitimation för Linux blir en tung fråga i valrörelsen inför extravalet. Mycket mer spännande än migrationspolitiken.

Gunnar Hjalmarsson skrev:Vi får väl se till att e-legitimation för Linux blir en tung fråga i valrörelsen inför extravalet. Mycket mer spännande än migrationspolitiken.

OK, håller med. Någon strategi eller idé för hur man ska åstadkomma detta?

serafim skrev:

Gunnar Hjalmarsson skrev:Vi får väl se till att e-legitimation för Linux blir en tung fråga i valrörelsen inför extravalet. Mycket mer spännande än migrationspolitiken.

OK, håller med. Någon strategi eller idé för hur man ska åstadkomma detta?

Nja... Var väl inte helt allvarligt menat.

Egentligen känner jag att mina krafter är uttömda, åtminstone för ögonblicket, när det gäller att jobba med den här frågan. Trots allt kan vi nu enkelt peka på Linux-användarnas möjligheter i det korta perspektivet.

När det gäller den större frågan - att ta ifrån bankerna deras veto beträffande tillgängligheten till myndigheternas webbtjänster - har jag ingen bestämd idé.

En sak jag har tänkt på är att få tjänstemän på lämpligt departement att inse att projektet med E-legitimationsnämnden verkar vara ett 'mission impossible'. De borde ta i frågan med fastare hand. En relativt enkel grej kunde ju vara att försöka köpa Telia e-legitimation och byta namn på tjänsten till Svensk e-legitimation. Infrastrukturen är redan på plats, och jag tvivlar på att Telia idag har något långsiktigt intresse av tjänsten.

P.S. För din personliga del borde Skatteverkets id-kort kunna vara ett alternativ. Säkerhetsmässigt på samma nivå som e-leg. på fil.

Gunnar Hjalmarsson skrev:En sak jag har tänkt på är att få tjänstemän på lämpligt departement att inse att projektet med E-legitimationsnämnden verkar vara ett 'mission impossible'. De borde ta i frågan med fastare hand. En relativt enkel grej kunde ju vara att försöka köpa Telia e-legitimation och byta namn på tjänsten till Svensk e-legitimation. Infrastrukturen är redan på plats, och jag tvivlar på att Telia idag har något långsiktigt intresse av tjänsten.

Staten bör kanske skapa ett företag, i slutänden fristående från staten, med enda uppdrag att skapa, fortsättningsvis uppdatera, underhålla och förvalta en nationell e-legitimation. Staten har alltid visat sig vara oförmögna till det där med förvaltning. Köpa Telias e-leg tror jag inte på eftersom det inte, i realiteten, är en e-legitimation (visste alltså mer än jag avslöjade på ICA-bankens forum). Däremot, eftersom Telia är helägt av svenska staten, kan jag tänka mig att Telia finge uppdraget att vidareutveckla Telia e-leg till en fullfjädrad e-legitimation.

serafim skrev:Köpa Telias e-leg tror jag inte på eftersom det inte, i realiteten, är en e-legitimation

Enligt E-legitimationsnämndens definition, menar du? Den definitionen är väl inte huggen i sten.

serafim skrev:eftersom Telia är helägt av svenska staten, kan jag tänka mig att Telia finge uppdraget att vidareutveckla Telia e-leg till en fullfjädrad e-legitimation.

Liten faktamiss, där. TeliaSonera är ett börsnoterat bolag, och svenska staten äger mindre än 40%.

Gunnar Hjalmarsson skrev:

serafim skrev:Köpa Telias e-leg tror jag inte på eftersom det inte, i realiteten, är en e-legitimation

Enligt E-legitimationsnämndens definition, menar du? Den definitionen är väl inte huggen i sten.

Kanske inte men jag anar att just den tekniska definitionen, men inte "tillitsramverket", ligger mycket nära vad man på EU-nivå kommit fram till. Ska förresten ta reda på om någon står i kö för test hos svenskt e-leg. Det påstod man ju på sveleg.se då jag frågade om saken.

Gunnar Hjalmarsson skrev:

serafim skrev:eftersom Telia är helägt av svenska staten, kan jag tänka mig att Telia finge uppdraget att vidareutveckla Telia e-leg till en fullfjädrad e-legitimation.

Liten faktamiss, där. TeliaSonera är ett börsnoterat bolag, och svenska staten äger mindre än 40%.

Ojdå! så illa informerad... OK, men 40% kanske räcker. Jag har nu lyckats läsa mig till att man sålde 30% men inte mer, vilka är övriga ägare?

Jag har flera intressanta scenarier för ett nationellt e-id som säkert alla faller på de krav man har på upphandlingsförfaranden hos stat och kommun.

Är ganska trött på saken själv. Har i tre dagar misskött mina uppdrag och kommer tvingas ta igen tiden nattetid ...

serafim skrev:

Gunnar Hjalmarsson skrev:TeliaSonera är ett börsnoterat bolag, och svenska staten äger mindre än 40%.

Ojdå! så illa informerad... OK, men 40% kanske räcker.

Till att beordra Telia att göra något? Knappast. Staten får agera som kund och betala för tjänsten.

serafim skrev:Jag har nu lyckats läsa mig till att man sålde 30% men inte mer, vilka är övriga ägare?

http://www.teliasonera.com/en/investors ... -30-2014-/

Håller helt med om att Icabankens förklaringar låter som svepskäl, för att inte säga lögner rätt och slätt. Vore intressant att höra synpunkter från Telia på att Icabanken skyller saken på dem, och påstår att det är Telia som sätter stopp för ny e-legitimation, som Icabanken annars hur gärna som helst hade erbjudit sina kunder.

Inte för att det lär ändra på någonting. De har säkert fattat det beslut de har fattat, och huruvida deras kunder får veta sanningen om varför är nog sekundärt för dem. (Liksom sanningen om varför Finansiell ID-teknik fattade sitt beslut knappast är någon prioriterad fråga för det företaget.)

serafim skrev:Kommer kontakta Skandiabanken för ett återgående till dem och skaffa en smartphone.

Gunnar Hjalmarsson skrev:P.S. För din personliga del borde Skatteverkets id-kort kunna vara ett alternativ. Säkerhetsmässigt på samma nivå som e-leg. på fil.

Kostnaden för skatteverkets kort plus kortläsare blir ca 600 kr. Vad en "smart" telefon kan kosta vet jag inte riktigt. Skatteverkets id-kort löper ut efter fem år, men som "penningplacering" betraktad lär ju knappast en smart telefon vara mera framtidssäker (kostar väl att underhålla den dessutom). Fast en smart telefon kan man ju ev. använda till annat än legitimering, så det beror väl på situationen i övrigt.

Gunnar Hjalmarsson skrev:Oavsett hur beslutet fattades formellt, tror jag inte att de formella beslutsfattarna är den optimala adressaten, om vi skulle vilja söka påverka Finansiell ID-Teknik direkt. Någon/några på lägre nivå tog fram förslaget, och att kontaka en person på den nivån är en såvitt jag förstår hittills oprövad möjlighet.

Den person på SEB som svarade Hansabe (Hansabe anger tyvärr inget namn) verkade väl i och för sig rätt angelägen om att föra fram påståendet att det inte skulle ha varit Finansiell ID-teknik som hållit i taktpinnen – upprepade det ju t.o.m. två gånger. Först: "Detta har beslutats gemensamt av bankerna och inte Finansiell ID teknik." Sedan, ytterligare förstärkt: "Finansiell ID teknik sätter inte villkoren, samtliga banker som är med i BankID samarbetet sätter agendan för Finansiell ID teknik."

Fast å andra sidan får man väl anta att bankpamparna allra minst vände sig till teknisk exsprätt på Finansiell ID-teknik för beslutsunderlag. Och det är väl också egentligen ganska troligt att initiativet till att stänga ute Linuxanvändare från BankID i själva verket kom därifrån också (vad SEB-människan än säger), även om beslutet sedan kanske togs högre upp, bland ägarna av Finansiell ID-teknik.

Frågan är väl dock för det första hur man får kontakt med relevant person på Finansiell ID-teknik. Jag såg att Lao Tzu hittade e-postadresser till VD samt den administrativa chefen, ansvarig för marknadskommunikation. Jag förmodar att e-brev gick iväg till dessa, men förmodar också att inget svar kom. Bättre vore det gissningsvis om man fick kontakt med någon teknisk projektledare eller något sådant, men hur gör man det?

Sedan är väl frågan hur mottagliga de alls är för synpunkter från Linuxanvändare. Det faktum att de under ungefär tio års tid (var det väl?) misslyckades att för 64-bits Linux kompilera den programvara för Linux de redan hade, det inger väl inte några stora förhoppningar. Jag såg också en kommentar från Osprey i annan tråd.

Osprey skrev:Men jag känner och har varit arbetskamrat med en del som jobbar med Bank-ID och de bitarna och människor som är mer Microsoftfixerade än de, är svårt att förställa sig. De tror helt enkelt inte att det finns något annat än Microsoft och tittar du dem i ögonen så ser du rätt ofta "microsoftflaggan" blinka till där, men många gånger är det tyvärr också en blåskärm......

Dessutom kommer jag inte ifrån intrycket att det var själva det faktum att Finansiell ID-teknik till sist uppnått så gott som fullständigt monopol på marknaden som gjort att de nu i år plötsligt tycker tiden är mogen att, med några få månaders varsel, visa oss Linuxanvändare vad de egentligen alltid har tyckt om oss, men inte vågade visa öppet så länge de fortfarande hade konkurrens (oavsett vad det sekundära motivet var; det officiella snacket om pengar och prioriteringar tror jag som sagt inte alls på).

Men det är klart att skulle man trots allt detta lyckas få till stånd en kommunikationslina in i det företaget, då vore det naturligtvis värdefullt.
________________________________________

Gunnar Hjalmarsson skrev:Det vore rimligt att staten på något sätt tog ett fastare grepp om den här frågan.

Definitivt. Jag är verkligen inte särskilt "socialistiskt" lagd, men myndighetsutövning över svenska medborgare ska inte överlämnas åt kommersiella monopolföretag. Det tycker jag inte. E-legitimation är det staten som ska hålla i, såsom redan är fallet med fysiska legitimationskort av alla slag.

Gunnar Hjalmarsson skrev:Våra försök att närma oss politikerna, t ex via departementstjänstemän, har hittills lett till att vi blivit hänvisade till E-legitimationsnämnden, som såvitt vi vet inte åstadkommit några konkreta resultat hittills. Direktiven till den nämnden är förmodligen svåra att leva upp till.

Däremot erbjuder de en arena för dialog. Någon av oss skulle kunna anmäla sig till och delta i E-legitimationsdagen 2015 den 4 februari. Det vore ett tillfälle att knyta kontakter med intressanta personer och lobba för att Linux inte blir bortglömt.

Jo, jag har läst svaret från E-legitimationsnämnden i denna tråd. (Samma standardsvar upprepat åtminstone tre gånger var det väl?) Fantasifullt pladder utan större verklighetsförankring verkar det. Vem som sedan har skulden för det vet jag inte. Det är möjligt att det uppdrag de fick från regeringen var sådant att det redan från början var dömt att misslyckas.

Någon omedelbar lösning på den fullständigt horribla situationen att Finansiell ID-teknik, eller deras ägare, med bara några månaders varsel tillåts stänga ute svenska medborgare med Linux i sina datorer från e-legitimering gentemot såväl privata bolag som offentliga myndigheter ger det ju inte. Men visst, målet för E-legitimationsnämnden är väl just – om och när det kan bli verklighet – en i någon form äntligen statligt kontrollerad eller övervakad (via PTS) lösning för e-legitimation gentemot myndigheterna. Vilket, om det görs rätt, borde kunna rycka undan mattan under det monopol som Finansiell ID-teknik nu har (eller allra minst tvinga Linuxhatarna i företaget att sluta diskriminera Linux).

Jag har noterat att i den utredning som ligger till grund för E-legitimationsnämnden nämns uttryckligen Linux bland kraven på vad en riktig e-legitimation, i lagens bemärkelse (till skillnad från BankID), ska uppfylla. Om och när offentliga myndigheter börjar erbjuda inloggning och signering med sådan då kan de ju inte rimligen fortsätta tillåta att Finansiell ID-tekniks improviserade hopkok, kallat "BankID", används längre. Och Finansiell ID-tekniks glada dagar med ansvarslöst monopol borde vara över.

Det vore säkert bra med någon att representera Linux i kontakter med nämnden och andra makthavare, det har du säkert rätt i. (Som allra minst kan påminna nämnden om vad nämnda utredning säger om Linux, men väl också om det orimliga i nu rådande situation.) Sedan vet säkert andra mycket bättre än jag hur något sådant praktiskt ska ordnas. Jag såg att Ubuntu Sverige inte formellt är någon förening eller annan juridisk person. Fast om man t.ex. på något vis (exakt hur vet jag inte) ordnar med en lista där de som vill bidra till anmälningsavgiften till E-legitimationsdagen (+ ev. resa till Upplands Väsby) kan anmäla sig, så blir väl den person som åker i praktiken representant för Sveriges Linuxanvändare ändå.

Redigerat: Plats för E-legitimationsdagen, samt slarvade med Gunnars länkar.

Ratatosk skrev:Kostnaden för skatteverkets kort plus kortläsare blir ca 600 kr. Vad en "smart" telefon kan kosta vet jag inte riktigt.

599 kr.

En surfplatta är ett alternativ.

Ratatosk skrev:

serafim skrev:Kommer kontakta Skandiabanken för ett återgående till dem och skaffa en smartphone.

Gunnar Hjalmarsson skrev:P.S. För din personliga del borde Skatteverkets id-kort kunna vara ett alternativ. Säkerhetsmässigt på samma nivå som e-leg. på fil.

Kostnaden för skatteverkets kort plus kortläsare blir ca 600 kr. Vad en "smart" telefon kan kosta vet jag inte riktigt. Skatteverkets id-kort löper ut efter fem år, men som "penningplacering" betraktad lär ju knappast en smart telefon vara mera framtidssäker (kostar väl att underhålla den dessutom). Fast en smart telefon kan man ju ev. använda till annat än legitimering, så det beror väl på situationen i övrigt.

Jag får använda fruns nät, mitt är strikt trådbundet, strikt krypterat och skaffa en smartphone, t.ex. en Sony Xperia E1 (695 SEK) på Telias butik. Så det ordnar sig. Det är inte det som irriterar mest. Det mest irriterande är att vara i händerna på ett privat monpolfretag som dikterar sina villkor avseende vad jag ska göra för att vara dem till lags.

Finansiell ID-Teknik är ett kommersiellt företag som självklart gör sitt bästa för att tjäna pengar. Jag är övetygad om att ifall svensk e-legitimation/e-legitimationsnämnden gjorde något som övertygade FID om att en riktig e-legitimation gick att, på ett förutsägbart sätt, tjäna pengar på, så skulle Linux-varianten för en till e-legitimation uppgraderad BankID se dagen ljus ganska snart. Problemet är att e-lgitimationsnämnden och svensk e-legitimation inte har övertygat marknaden (som just nu består bara av FID) om hur de ska tjäna pengar på att tillhandahålla en e-legitimation. Men det är inte det enda problemet. Enligt SecMaker betraktas IT-infrastrukturen och säkerheten i systemet som presenterats som "tillitsramverket" som ett föråldrat skämt. Man kan alltså inte ge sig in i spelet för att det är ekonomiskt osäkert och man vill inte in i spelet för att man inte litar på det föreslagna konceptet.

Min tro är att vi alla sitter i klistret till vi lyckats övertyga myndigheterna om att antingen skapa ett företag som ordnar en svensk e-legitimation eller se till så att ramverket blir trovärdigt och prissättningen begriplig (och lönsam), eller köper en bra lösning av ett företag som får i uppdrag att fortsättningsvis förvalta e-legitimationen.

Ratatosk skrev:

Gunnar Hjalmarsson skrev:Någon av oss skulle kunna anmäla sig till och delta i E-legitimationsdagen 2015 den 4 februari. Det vore ett tillfälle att knyta kontakter med intressanta personer och lobba för att Linux inte blir bortglömt.

Det vore säkert bra med någon att representera Linux i kontakter med nämnden och andra makthavare, det har du säkert rätt i. (Som allra minst kan påminna nämnden om vad nämnda utredning säger om Linux, men väl också om det orimliga i nu rådande situation.) Sedan vet säkert andra mycket bättre än jag hur något sådant praktiskt ska ordnas. Jag såg att Ubuntu Sverige inte formellt är någon förening eller annan juridisk person. Fast om man t.ex. på något vis (exakt hur vet jag inte) ordnar med en lista där de som vill bidra till anmälningsavgiften till E-legitimationsdagen (+ ev. resa till Upplands Väsby) kan anmäla sig, så blir väl den person som åker i praktiken representant för Sveriges Linuxanvändare ändå.

Om någon (du?) vill delta, är jag för min del villig att bidra till finansieringen.

En annan tanke är att försöka få Canonical att betala. JoWa, du är ju Team Contact. Är det något du skulle kunna tänka dig att undersöka?

Detta är en viktig fråga, då den påverkar möjligheterna att sprida användningen av Ubuntu och Linux i Sverige. Även Ubuntu Touch.

Ratatosk skrev:Håller helt med om att Icabankens förklaringar låter som svepskäl, för att inte säga lögner rätt och slätt.

Nu återfinns samma bortförklaringar, som deras "kundservice" gav oss, på ICA Bankens webbplats.

ICA Banken skrev:Det går inte längre att ladda ned Telia e-legitimation

Telia har stoppat utgivningen av nya e-legitimationer. Telias e-legitimation är en variant som fler och fler myndigheter, företag och organisationer väljer att inte längre stödja, därför har vi tagit beslut att inte erbjuda den tjänsten längre. Ni som har en befintlig e-legitimation via Telia kan använda den tills giltighetstiden går ut.

Vi rekommenderar våra kunder att ansöka och ladda ned Mobilt Bank ID istället. Mobilt BankID är idag den vanligaste och starkast växande varianten av e-legitimation, därför väljer vi att enbart erbjuda den i nuläget.

Ställ den beskrivningen mot:

• Vad Telia har stoppat är utfärdandet av nya e-legitimationer på Telias egna kort.
• Några banker har förvisso slutat acceptera Telia e-legitimation, men såvitt vi vet fortsätter myndigheterna att stödja den.
• Alla har inte smarta mobiler eller surfplattor.