Svar från Hans Öqvist på regeringskansliet:
Hej Serafim!
Tack för ditt brev, ledsen att svaret dröjt.
I maj 2014 beslutade regeringen att ge e-legitimationsnämnden ett uppdrag – texten biläggs längre ned i detta mail.
Som du ser så vill man öka valfriheten att använda olika leverantörer av e-leg (jämfört med dagens marknadssituation med ett fåtal aktörer), och man anser också att digitala tjänster, e-leg inkluderat, i så stor utsträckning som möjligt bör bygga på öppna standarder och använda programvara som frigör statsförvaltningen från beroendet av enskilda tekniker och lösningar.
Återigen – jag beklagar att svaret tog tid.
Med vänlig hälsning
Hans Öqvist
Kansliråd
Regeringskansliet
Näringsdepartementet
103 33 Stockholm
08-405 10 00
n.registrator@regeringskansliet.se
www.regeringen.se
===============================================
Regeringsbeslut II 2
2014-05-08 N2014/2207/ITP
Näringsdepartementet
E-legitimationsnämnden
171 94 Solna
Uppdrag om Svensk e-legitimation
Regeringens beslut
Regeringen uppdrar åt E-legitimationsnämnden att inom ramen för sitt uppdrag genomföra fördjupade analyser av Svensk e-legitimation. Analyserna ska ske utifrån ett säkerhetsperspektiv med fokus på de enskilda användarna av e-legitimationer och infrastrukturen som helhet. Analyserna ska också redogöra för och utgå från såväl de enskilda myndigheternas som den offentliga sektorns behov när det gäller användningen av e-legitimationer i digitala tjänster och de överväganden som behöver göras ur säkerhetssynpunkt. Även det samarbete och den samverkan som bedrivs för säker Svensk e-legitimation ska beskrivas. Vidare ska eventuella ytterligare åtgärder och framtida utvecklings-möjligheter för att trygga en säker Svensk e-legitimation och högt förtroende för modellen beskrivas.
Uppdraget ska genomföras i nära dialog med Myndigheten för samhälls-skydd och beredskap och synpunkter ska inhämtas från Arbetsförmedlingen, Bolagsverket, Centrala studiestödsnämnden, Datainspektionen, Försvarets radioanstalt, Försvarsmakten, Försäkringskassan, Rikspolisstyrelsen, Skatteverket, Sveriges Kommuner och Landsting, samt Vetenskapsrådet/SUNET.
Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 30 september 2014.
Bakgrund
En av de viktigaste förutsättningarna för effektiva och framgångsrika digitala tjänster är att det finns väl fungerande tjänster för elektronisk identifiering, signering och validering. E-legitimation utgör en sådan förvaltningsgemensam tjänst. Med hjälp av en e-legitimation kan en användare av elektroniska tjänster både bevisa sin identitet och med elektronisk signatur bekräfta lämnade uppgifter. Det är regeringens uppfattning att utveckling och användning av e-legitimation för identi-fiering och signering i digitala tjänster är en av förutsättningarna för effektiva och framgångsrika digitala tjänster. Regeringen har därför förstärkt samordningen av e-legitimationer genom att den 1 januari 2011 inrätta E-legitimationsnämnden.
E-legitimationsnämnden har bland annat i uppdrag att stödja och samordna elektronisk identifiering och signering i den offentliga förvaltningens e-tjänster och administrera valfrihetssystemet för elektronisk identifiering, Svensk e-legitimation. E-legitimationsnämnden tillhandahåller en infrastruktur för säker elektronisk identifiering, en s.k. identitetsfederation. Denna består av det regelverk som nämnden har tagit fram och som bl.a. innehåller bestämmelser om tillitsnivåer för e-legitimationer, servicenivåer, skadeståndsbestämmelser och avtals-reglerad möjlighet för E-legitimationsnämnden att utföra tillsyn och vid behov suspendera aktörer. Federationen innehåller även vissa tekniska komponenter, som metadataregister, anvisningstjänst och en central signeringstjänst.
Valfrihetssystemet ger den enskilde rätt att välja leverantör av e-legitimation bland de leverantörer som E-legitimationsnämnden har godkänt. Valfrihetssystemet är tänkt att möjliggöra tjänster från flera e-legitimationsleverantörer än vad som är fallet i nuvarande modell. Regeringen vill genom användning av valfrihetssystem uppmuntra och underlätta marknadsdriven teknikutveckling och skapa ökad konkurrens genom att samtliga aktörer som tillhandahåller e-legitimationer i dag ges möjlighet att erbjuda sina tjänster samtidigt som också nya leverantörer fritt kan etablera sig under förutsättning att de uppfyller uppställda krav.
Enligt lagen (2013:311) om valfrihetssystem i fråga om tjänster för elektronisk identifiering kan myndigheter välja att inrätta valfrihets-system. Lagen ger förutsättningar för offentlig sektor att upphandla flera leverantörer så att den enskilde kan välja e-legitimation. Lagen är inte tvingande men ger myndigheterna möjlighet att använda modellen som ger den enskilde rätt att välja leverantör av e-legitimation. Myndigheterna ska kunna köpa tjänster för elektronisk identifiering från alla leverantörer som har godkänts av E-legitimationsnämnden. Mer konkret så innebär detta att myndigheterna ger E-legitimationsnämnden i uppdrag att administrera sina valfrihetssystem. E-legitimationsnämnden annonserar efter tjänster för elektronisk identifiering och signering och leverantörer som ansöker om att få delta och som uppfyller kraven ska godkännas. Kontrakt tecknas därefter mellan myndigheten och leverantören. Myndigheten betalar för utförda tjänster enligt ett i förväg bestämt pris. Valfrihetssystemet möjliggör att så många enskilda som möjligt ska kunna använda e-tjänster som kräver säker elektronisk identifiering. Det nuvarande systemet för e-legitimation har lett till en marknadssituation med ett fåtal aktörer. Valfrihetssystemet ger nya aktörer ett enklare tillträde till marknaden vilket kommer att främja innovation och bättre tjänster. Digitala tjänster bör i så stor utsträckning som möjligt bygga på öppna standarder och använda programvara som frigör statsförvaltningen från beroendet av enskilda tekniker och lösningar.
Den 13 december 2012 beslutade regeringen om Med medborgaren i centrum – Regeringens strategi för en digitalt samverkande statsförvaltning (dnr N2012/6402/ITP). Strategin beskriver regeringens mål för digitala tjänster som är gemensamma för hela statsförvaltningen. Dessa mål ligger till grund för regeringens koordinering och prioritering av förvaltningsgemensamma utvecklingsprojekt där medborgarens och företagens behov ska sättas i centrum. Fler förvaltningsgemensamma digitala tjänster bidrar till att förenkla vardagen för privatpersoner och företag. Tjänsterna ska därför utformas efter användarnas behov, vara enkla och säkra att använda, och vara lätta för medborgare att hitta.
Skälen för regeringens beslut
Modellen, dvs. valfrihetssystemet, för Svensk e-legitimation är betydelsefull för att nå regeringens mål om en enklare vardag för medborgare. Det är avgörande att användare och myndigheter har förtroende för modellen med Svensk e-legitimation. Det är därför viktigt att modellen kännetecknas av en tillräcklig grad av säkerhet och att fördjupade analyser görs utifrån ett säkerhetsperspektiv. Vidare är det för förtroendet viktigt att E-legitimationsnämnden inhämtar synpunkter från relevanta myndigheter vid genomförandet av uppdraget.
På regeringens vägnar
Anna-Karin Hatt Anneli Hagdahl
Kopia till
Statsrådsberedningen/SAM
Justitiedepartementet/PO och Å
Försvarsdepartementet/MFI, SSK och SUND
Socialdepartementet/SF och SFÖ
Finansdepartementet/Ba, KSÄ och SKA
Utbildningsdepartementet/F och SF
Näringsdepartementet/ENT
Arbetsmarknadsdepartementet/A
Rikspolisstyrelsen
Datainspektionen
Försvarsmakten
Försvarets radioanstalt
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Försäkringskassan
Skatteverket
Vetenskapsrådet/SUNET
Centrala studiestödsnämnden
Bolagsverket
Arbetsförmedlingen
Sveriges Kommuner och Landsting
och glädjen smittar av sig på andra så vi blir bara fler och fler. Glädje att dela med sig och finna gemenskap i att utveckla något som är gratis är ju betydligt roligare än bara värna om sitt eget revir.Stimulansen att dela kunskap med varandra, att utvecklas få nya infallsvinklar gör att ögon öppnas till nya världar. Men då dessa herrar tycks lever i en snäv begreppsvärld så kanske man projekterar sin egna känslor som speglar av sig i det man skriver för det är ju så otroligt smärtsamt när saker och ting kostar.. 
