Svorak/Dvorak?

[Konservburk]

är det nån skillnad i om man är höger eller vänsterhänt? Dvs att vänsterhänta får mer /mindre problem att byta, får mer ökning i fart vi byte, etc?

Nej, i praktiken blir det ingen skillnad (förutsatt att du inte är enarmad).

Sen undrar jag om det är olika med olika språk hur mycket nytta man har av detta, olika språk tenderar ju att ha lite olika frekvenser av bokstäver (antar jag). Skulle man ha mindre/mer nytta av dvorak om man skriver på engelska eller svenska eller franska, etc? Då syftar jag inte på specialbokstäverna de olika språken har, utan rent generellt.

Jag har upptäckt att jag använder "r" ganska ofta och att den kanske borde sitta mer tillgängligt, men jag gör en ny utvärdering när jag har mer på fötterna.

Det är ingen hemlighet att dvorak är specialanpassad för just engelska. Det finns en hel del att justera om man vill ta fram en verkligt svenskaanpassad version. Jag genomförde en relativt omfattande analys av detta för ett antal år sedan med 1 miljard tecken från i huvudsak svenska tidningsartiklar som utgångspunkt. Förutom enkla teckenfrekvenser tog jag även fram frekvenser av teckensekvensker med anledning av att tecken som ofta kommer efter varandra inte bör vara placerade under samma finger.



Staplarna representerar teckenfrekvensen från vänster till höger enligt:

Kod: Markera allt

eatrnsildomgkhvfpäuåöbc.,jy-wxzéq

Den första stapeln står alltså för bokstaven "e" som har frekvens strax under 1/10, dvs ungefär var tionde bokstav är i snitt ett "e". I andra änden av diagrammet återfinns "é" som är så pass ovanlig att stapleln som har värdet en femtedels promille (1/5000) inte ens syns på plats 32 (men "q" är faktiskt ännu ovanligare).

Precis som gren har märkt av så är "r" på plats 4 (frekvens 1/12) faktiskt väldigt vanlig, medan "h" på plats 14 (frekvens 1/46) är betydligt ovanligare. För svenskar är det därför fördelaktigt att göra som i spansk dvorak och helt enkelt byta plats på "r" och "h". När det gäller engelskan så är "h" något vanligare än "r", men det handlar inte om några avsevärda skillnader.

Andra byten som svenskan tjänar på är framför allt "i" mot "u" och "a" mot "o", men även "k" mot "c" och "v" mot "w". I de två senare fallen så förlorar dock engelskan ungefär lika mycket som svenskan tjänar.

När jag kan layouten bättre kanske det känns väldigt naturligt istället?

Jag kan av egen erfarenhet säga att det är bäst att byta så tidigt som möjligt innan det sätter sig alltför djupt. Annars finns en stor riska att man tycker den sämre placeringen är bättre, bara för att man har vant vid den.

[Erikw]

Intressant tråd! Jag ska ta reda på hur det fungerar med svorak och dess varianter under OS X 10.5.

[gren]

Imponerande arbete!

En fundering till arbetet är det du skrev om "v" och "w". Jag tror att "w" används mer av en datoranvändare, men mindre i en artikel. "www" knappas ofta in.

Finns det något program som jag kan använda för studera hur jag själv använder datorn? Om xx antal personer bidrar samma summa tecken för att dubblera dina resultat, så borde det väl ge ett ganska bra genomsnitt?

Varför finns det ingen officell svorak och vem bestämmer om den är officell?

Om det skapas en svorak baserad på så pass goda, eller ännu bättre data, så bör det väl vara tillräckligt för att göra en svorak som passar den största delen av svenska folket? Ett svorak/dvorak för Svensson skulle naturligtvis behöva revideras med jämna mellanrum. Skulle en officiell Svorak skapats 1990, så hade layouten nästan garanterat kunna bli snabbare. Nya ord/förkortningar dyker upp och vissa siter är välbesökta. Google och Yahoo kanske har ökat behovet för "o"?

Ursäkta att jag skriver som jag tänker. Hur som helst så skulle jag tycka det var intressant för egen del.

[Erikw]

Jag tackar Emil.S för Dvorakfilen till OS X.

Ang. en svensk Dvorak-standard skulle jag också vilja se en sådan (baserad på godtycklig statistik).

[Konservburk]

En fundering till arbetet är det du skrev om "v" och "w". Jag tror att "w" används mer av en datoranvändare, men mindre i en artikel. "www" knappas ofta in.

Jag tror att du överskattar betydelsen av www. Färre och färre webadresser börjar med www numera. Dessutom är det inte speciellt ofta man verkligen skriver in sådant för hand. Vi har t.ex. bokmärken, klickbara länkar och autokomplettering i våra webläsare.

Men eftersom "v" och "w" redan ligger på nästan samma ställe så gör ett sådant byte inte speciellt mycket rent placeringsmässigt. Det samma gäller för "a" och "o" samt "i" och "u". Det kan däremot bli stora skillnader när man börjar titta på teckensekvenser. Men då spelar inte just www någon som helst roll eftersom det är samma tecken tre gånger om.

Men som jag redan sagt, den enskilt viktigaste förändringen för att få till ett bra svenskt dvorkalternativ är att göra som spanjorerna, dvs att byta plats på "r" och "h".

Finns det något program som jag kan använda för studera hur jag själv använder datorn? Om xx antal personer bidrar samma summa tecken för att dubblera dina resultat, så borde det väl ge ett ganska bra genomsnitt?

Vet faktiskt inte. Jag funderade på att skriva ett sådant själv när jag pysslade med detta, men jag kom fram till att jag ville ha ett mer neutralt resultat, så det fick bli tidningsartiklar istället.

Varför finns det ingen officell svorak och vem bestämmer om den är officell?

Det finns ingen officiell svensk dvorak. Jag vet inte vem som skulle kunna besluta om något sådant, men förmodligen någon standardiseringsorganisation. Det finns däremot en officiell svorak. Med det menar jag att den/de som döpte svorak har bestämt hur just svorak ska se ut. Det finns även en annan variant som heter sv_dvorak.

Om det skapas en svorak baserad på så pass goda, eller ännu bättre data, så bör det väl vara tillräckligt för att göra en svorak som passar den största delen av svenska folket?

Det intressanta är att ta fram ett mätetal som anger hur bra en viss layout är. Jag har gjort något åt det hållet genom att sätta straffvärden för tangentsekvenser. Ju sämre tangentsekvensen är rent ergonomiskt, desto högre blir straffvärdet. Att skriva "qz" på en qwerty-layout motsvarar t.ex. ett väldigt högt straffvärde, medan "dk" motsvarar ett mycket lågt dito. Ett totalvärde för en given tangentbordslayout fås genom att multiplicera straffvärdet för varje enskild tangentsekvens med motsvarande teckensekvensfrekvens och sedan summera ihop allting. Ju lägre totalvärdet blir, desto bättre är tangentbordslayouten.

Ett svorak/dvorak för Svensson skulle naturligtvis behöva revideras med jämna mellanrum. Skulle en officiell Svorak skapats 1990, så hade layouten nästan garanterat kunna bli snabbare. Nya ord/förkortningar dyker upp och vissa siter är välbesökta. Google och Yahoo kanske har ökat behovet för "o"?

Frågan är om den för stunder optimala varianten verkligen är det bästa i långa loppet? Är det inte bättre att med något som är mer tidlöst? Någonting som är bra, även om det inte är allra bäst just för stunden.

[gren]

Jag måste säga att jag tycker tvärtom i den sista frågan, men jag förstår att det skulle vara opraktiskt i en officiell version.

Min tanke är att det var en drift att utforska och förbättra mig, som fick mig att prova andra OS och nu även Dvorak. Är jag lika villig att förändra min tangentbordslayout om tio år? Kanske inte, men jag har å andra sidan också kört Qwerty i nästan 20 år och nu sitter jag med någonting helt annorlunda. Samtidigt får jag en stark känsla av att vi inte kommer använda tangentbord på samma vis om 10 år, vilket skulle göra behovet för förändring överflödigt. Jag får se om tio år.

Jag tackar för din tid och dina svar. Ånyo har jag lärt mig mycket nytt. Nu ska jag hitta hur man bindar om "r".

[Konservburk]

Nu ska jag hitta hur man bindar om "r".

Säg till om du inte hittar hur man gör

Jag har letat reda på lite siffror från mitt projekt. Jag hittade en del intressanta mätetal över hur bra olika tangentbordslayouter är för just svenska. Eftersom mätetalen till stor del är beroende av hur man sätter straffvärden så är detta inte någon absolut sanning. Jag utgick i huvudsak från hur jag själv upplever det, även om jag också lyssnade på andras åsikter om saken. Egentligen skull det behövas en riktig medisinsk studie där man under ordnade former mäter hur ansträngande alla olika tangentsekvenser verkligen är.

Min mätetal säger hur som helst att standad svorak är 44% bättre än vanlig svensk qwerty. Den absolut bästa layout som jag lyckades komma fram till blev 33% bättre an svorak, dvs hela 91% bättre än qwerty.

[David Andersson]

1) Här finns en java applet som mäter hur bra fyra olika layoter är för en given text-massa: http://adamspiers.org/computing/keystats/

2) Googla även efter evolving keyboard layout så hittar du Peter Klauslers gamla experiment där han simulerade evolution i en population av tusentals tangentbord som muterade och utsattes för naturligt urval i flera generationer.

("Evolved" i (1) verkar vara en av resultaten i (2))