djkmmo skrev:farmfield skrev:Skissar på ett brev till konsumentverket...
Låsningen av Microsoft Windows till persondatorer
1.Det är i princip omöjligt att i Sverige köpa en persondator utan ett operativsystem från Microsoft och i de fall man ens kan göra detta alls är det endast från mindre tillverkare - vilket dock ger ett betydligt högre pris. Man får alltså betala tusentals kronor mer för att köpa en dator utan Microsoft Windows än om man köper en maskin från en större tillverkare - men man kan då omöjligt köpa en maskin utan operativsystem.
...
Jag hävdar att det är negativt för konsumenterna att bindas vid en kostnad för en tjänst oavsett om man väljer att utnyttja tjänsten eller inte. Om man som konsument väljer att inte godkänna avtalet och då ej utnyttjar tjänsten skall man ej heller tvingas att betala för densamma.
Bara för att vara lite djävulens advokat...
Hur får du det till att det faktum att Windows fölljer med på köpet, till att du betalat för det? Du skriver ju själv att datorer
med Windows är billigare än datorer utan... Rimligtvis bör det ju då vara du som skall betala OnOff för att få lämna tillbaka Windows. Dessutom är du ju inte på något sätt bunden att använda den produkt du fått på köpet (Windows), det är ju helt ditt eget fria val om du vill göra det eller inte, precis som du kan välja att kasta vara nummer tre i erbjudanden som "köp två, få den tredje på köpet". Nere hos oss har vi en skohandlare som ständigt har erbjudanden om att få köpa två par och ett tredje par på köpet. Om jag som kund väljer att utnyttja det erbjudandet så kan jag naturligtvis inte komma efteråt och kräva "pengarna tillbaka" för det tredje paret.
Närinsidkaren är fri att, själv eller tillsammans med sammarbetspartners, utforma erbjudanden till kunder. Dessa erbjudanden kan man som kund välja att köpa eller avstå därfrån. Om man har invändningar mot erbjudandet så tar man upp det med näringsidkaren innan köp. Kan man inte komma till en överenskommelse som båda parter finner acceptabel äger inget köp rum. Så fungerar det i en marknadsekonomi. Det du pläderar för är att den fria avtalsrätten mellan köpare och säljare skall upphävas och ersättas antingen av en ordning där staten genom ARN detaljreglerar vad som får ingå i ett erbjudande eller att köparen ensidigt ges rätten att
efter att köpet ägt rum, bestämma vad som egentligen ingår i avtalet och priset för de ingående varorna/tjänsterna. Du får naturligtvis hysa dessa åsikter, men du bör ju vara medveten om att det du pläderar för, är ett upphävande av ett av marknadsekonomins viktigaste fundament, den fria avtalsbildningen. Utan det, ingen kapitalism. Det börjar märkas att du är göteborgare farmfield

. Kom du på det här efter en helg med extra intensiva Proletären-studier?

Men... eftersom man som kund i princip inte har något annat val än att köpa en dator bundlat med Windows, som dessutom i väldigt många fall är en OEM-licens som endast är gilltigt med den specifika dator som köpet gäller, oavsett om man redan har en licens eller tänker använda något annat alternativ så kan man argumentera att staten bör gå in och reglera detta.
Det är tack vare Microsofts monopol(iska) ställning som marknaden ser ut som den gör.
Jag hävdar att en fri operativsystems-marknad inte alls är speciellt fri.
Som jag ser det vore det bättre för alla parter (utom MS då möjligtvis) om man införde en tvingande standard av komponenter (tänk hur linux fungerar, kärna, skrivbordshanterare, xorg osv, alla komponeter som kan bytas ut mot någon annan implementation) där vilket företag/person/organisation som helst kan implementera en eller flera komponenter som sedan kan användas som byggstenar i ett fullständigt OS. Om respektive komponeter är opensource eller inte hör inte hit, men det känns ju som om opensource skulle vinna mark på detta.
De olika implementationera kan ju sedan konkurera med prestanda, säkerhet och det finns säkert andra sakar utöver detta man kan konurera med... pris och i viss mån licensform.
Sedan kan ju hårdvarutillverkare (dell, hp mm) plocka ihop ett lämpligt os av diverse komonenter och bundla med sitt paket.
Frågan är ju så klart hur man ska kunna tvinga MS och Apple till detta.
Ett icke-tvingande alternativ skulle kunna vara en organisation (helst en ideel i sann openscource-anda, men inte nödvändigtvis) som definierar dessa komponeter ovan och hur dessa ska sammarbeta och helt enkelt certifierar de olika implementationerna om de uppfyller kraven. Organisationen kan ju sedan markanadsföra detta så att folk vet att de ska leta efter produkter med deras stämpel. Då skulle vi ju faktiskt få en mer normal situation på marknaden. Se det som en franchise.
Det fina här är att produkter inom organisationen(de som släpt en produkt och fått en stämpel) konkurerar med varandra, och hela organisationen kommer att konkurera med de som befinner sin utanför. Detta ger helt enkelt en chans för den lilla att komma in på marknaden.
Observera att jag inte har någon riktigt bra koll på hur Linux Standard Base fungerar. Men jag tror inte att det fungerar riktigt precis så här va?
Nu kom jag av mig ganska mycket från ämnet, men jag har gått och funderat på det här ett tag nu och ville ventilera lite
