Jag tror inte man ska ha någon övertro på att man kan förändra människor med papper.
Vi kan förstås skriva ett papper med mandat och befogenheter, men om det innehåller
en massa önsketänkande och flummiga teorier kommer det inte att följas och tillämpas
och resultatet blir bara förvirring och besvikelse. Förutom all tid som slösas bort på att
diskutera och formulera...
Makt kommer inte uppifrån utan nedifrån. Det viktigaste är inte att fatta en massa beslut
utan att folk ska fatta vad som är beslutat, bry sig och verkställa och respektera detta. Då
uppstår mandat och befogenheter.
Se'n kan man skriva ner det på ett papper för att ge nya medlemmar en bruksanvisning till
hur det funkar här, men det är inte dokumentet som skapar makten, ordningen, strukturen.
Det gör vi tillsammans!
Vi har ett par problem här, men jag tror att talet om mandat och befogenhet skjuter bredvid
målet. Låt mig försöka formulera min bild av problemen:
1)
Perfektionismen: Vi tror att alla beslut ska vara grundade på gudomlig vishet och matematisk
precision. Så är inte fallet. Beslut fattas av skröpliga människor, under tidspress och på begränsat
beslutsunderlag.
Dessutom är många beslut en kompromiss mellan olika åsikter eller i kampen med klockan.
Detta gäller oavsett om besluten fattas i en demokratisk process, av någon vald person eller av
någon självpåtagen frivillig. Jag skulle säga att ett beslut som är 90% rätt är ett väldigt bra beslut.
Vi måste också kunna släppa en grej, som inte är 100%. "Okej, nu duger det. Nu går vi vidare med
något som suger mer."
2)
Den som inte gör något gör inte fel: Naturligtvis gör vi fel. Tekniskt fel, ideologiskt fel, språkfel
osv. Ju mer vi gör för gemenskapen desto mer fel gör vi. Vi behöver folk som gör massor med fel!
Jag menar förstås inte att vi ska göra fel medvetet på djävulskap, men att vi måste bli bättre på att
acceptera att ett och annat inte blir perfekt. Naturligtvis måste man få kritisera för att få felen rättade,
men det bör kanske ske i en annan ton, lite mer av ödmjukhet och tacksamhet för att någon faktiskt
har gjort något.
3)
De eviga diskussionerna: Oavsett hur vi fattar beslut, gör vi det ibland. Folk tänker, diskuterar, funderar
ändrar, rättar och kommer så småningom fram till något. Så GÖR man något och då dyker det upp nya
personer som inte brydde sig om att delta i jobbet och har massor med åsikter. Mest har man åsikter om
att man INTE ska göra såsom det är gjort. Mer sällan har man konkreta förslag till hur man skulle göra i
stället. Min uppfattning är att det i de flesta fall är bättre att låta ett beslut
verka ett tag. Först med
lite distans och erfarenhet i bagaget ser man om det var klokt, och om inte hur man ska korrigera kursen.
Ett exempel är beslutet att ta med Firefox 3 i Ubuntu 8.04. Firefox var ju bara beta vid det laget och många
skrek sig hesa över beslutet att ta in en betaversion i en LTS-utgåva. Nu är 3.0 stable. Hur många är det nu
som vill gå tillbaka till 2.x nu? Hur många kommer att vilja det när 8.04 fått ett år på nacken?
Nu låter jag kanske väldigt negativ och gnällig. Det mesta funkar imho riktigt bra. Vårt LoCo växer snabbt,
medlemmarna hjälper varandra väldigt fint och oftast är tonen väldigt trevlig och konstruktiv. Vi har en massa
duktiga och aktiva förtroendevalda och funktionärer som gör ett kanonjobb. Det jag pekar på är områden
där
vi kan bli ännu bättre. Det blir inte bättre av att vi skapar dokument på kanslisvenska utan genom att
Du och jag och alla andra hjälps åt att uppmuntra dem som gjort något, accepterar att inte allt är helt perfekt
utifrån den egna uppfattningen, ignorerar evighetsdiskussionerna och försöker leva med de beslut som fattats.
Därute säljer Microsoft Vista för glatta livet och alternativen är inte lätthittade för vanliga användare. Där har vi
det stora problemet. Håller vi fokus på bugg nummer 1, så är det rätt mycket småproblem, som vi faktiskt
kan skita i.
Vifta bort myggen och knata vidare. Så brukar vi i alla fall göra på fjällvandringen och även om men har några mil
att gå, börjar varje vandring med
ett steg, och om några kilometer kan det vara dags att smaka på innehållet
i termosen...
