Fotograferar du? (amatörfoto-tråden)

[christer]

Taget med Canon EF-S 18-55 IS i närbildsläge.
Gungade fram skärpan, men det blev ändå inte den bästa.

Bilden föreställer hårdskivans motor. Den har 4 uttag, ett gemensamt
Ger man från ett 1,2 V batteri ström åt uttag 0-1,2,3,1,2,3.. i tur och ordning rullar den medsols.
Ger man strömpuls åt uttag 0-3,2,1,3,2,1... rullar den motsols. 9 polig stillastående axeldel.
Höljet är 12 poligt olindat och roterar. Läshuvudets fjädertryck hade ökat och
fastnade för hårt på skivan. Värmen under 4 år hade liksom kladdat fast läshuvudet.
Glömde måttbandet. Lindade delen är bara 15 mm i diameter.

[eyerouge]

Det är inte mitt fel utan den långa svårlästa engelska
handboken. Skulle ha hunnit med mera om den var på
mera lättläst svenska så att inte kommandonamnen
hela tiden måste översättas.

Kod: Markera allt

LANG=en_GB.UTF-8 gimp

Ovanstående i terminalen kommer köra Gimp på engelska, om du vill slippa översätta & irra i menyer. (Det förutsätter dock kanske att du installerat engelskt språkstöd i Ubuntu... är osäker på denna biten, men det fungerar på alla mina maskiner i alla fall.)

[christer]

Joo, jag kan byta språk, men jag är finlandssvensk. En sådan skall
hålla sig till svenska av själ och hjärta. Det är ett dyrbart språk
åtminstone här. Den engelska Gimp handboken är ändå jobbig.
Klarar inte snabbläsningen och sidorna liksom hoppar från och till.
Svårt också med bokmärken, då man inte vet vad man läst. har
ögnat genom allt och studerat de fina bilderna. Siffror och bilder
är ju i alla fall på svenska. Beträffande datorengelska har jag tydliga
läs och skrivsvårigheter tyvärr. Det går betydligt bättre med
affärsengelska garantier, elektricitet och motorer. Skulle också vara
ställd i engelskt kök och också bland sjukhuspersonal. Mitt ordförråd
omspänner bara ca 20000 ord då det finns 140000.

Bifogar en häftig kurs i Selection i Gimp. Du kan räkna och kolla
platsen för vilka knappar han trycker på. Går det för fort, så dra
den krypande YouYube knappen något bakåt, så upprepas ett avsnitt.
Vacker pojke, ser svensk ut. Glöm inte att kolla tryckningarna.
http://www.youtube.com/watch?v=HybcYXwt9lQ
Skål, höj en skål vänner ! Kan man göra det bättre i Photoshp ?

[Ulsak]

Jodå, Enselic är svensk, tillika forumsmedlem här i Ubuntu. Han har enligt min mening gjort de vassaste GIMP-videohandledningarna på youtube.
Och jag tror att han sitter som utvecklare för GIMP oxå. ( stötte på honom jag slängde upp en buggrapport)

[christer]

Försökte leka med RAW bilder och UFRaw.

Min bild av snö och hus blev bra med Exposure compensation in EV
2 för husen och 1,3 för snön. Borde min exponering vid fotograferingsögonblicket då
ha varit +1,7 ? EV +2 för snön tog bort skuggor och detaljer i snön, som blev helt vit.
Är EV verkligen det urgamla EV (ExponeringsVärde), som användes förr i världen ?
1 för ISO ASA 100, 1 sekund och bländare 1,4. eller 1 för ASA 50, 1 sek och f 1.
7 för ASA 100, 1/60 s och f 11 osv.

Kan man verkligen med hjälp av UFRaw kolla hur mycket man felexponerat ?

Har trott att den nya tekniken med digitalbilder och pocketkamera
skulle ha förpassat den gamla tekniken med Lux, EV, bländare, tid och ASA
till historien. Men med RAW verkar allt det gamla från diabildernas tid återkomma.

[DanLars]

Försökte leka med RAW bilder och UFRaw.

Min bild av snö och hus blev bra med Exposure compensation in EV
2 för husen och 1,3 för snön. Borde min exponering vid fotograferingsögonblicket då
ha varit +1,7 ? EV +2 för snön tog bort skuggor och detaljer i snön, som blev helt vit.
Är EV verkligen det urgamla EV (ExponeringsVärde), som användes förr i världen ?
1 för ISO ASA 100, 1 sekund och bländare 1,4. eller 1 för ASA 50, 1 sek och f 1.
7 för ASA 100, 1/60 s och f 11 osv.

Kan man verkligen med hjälp av UFRaw kolla hur mycket man felexponerat ?

Har trott att den nya tekniken med digitalbilder och pocketkamera
skulle ha förpassat den gamla tekniken med Lux, EV, bländare, tid och ASA
till historien. Men med RAW verkar allt det gamla från diabildernas tid återkomma.

Den gamla tekniken i ny förpackning. Samma fysiska lagar som styr ljuset, bara olika medium som fångar och lagrar ljuset. Istället för att ändra på silverjoner sparas informationen på ett minneskort. (Kolla wikipedia efter ccd och cmos.)

EV är EV, samma typ av skala. Är du van vid den gamla skalan så fortsätt som förr, inget nytt att lära.
I ufraw kan man på fliken för vibalans se längst ner till vänster om bilden är över/under exponerad, kryssa i vid Indikera och felexponerade områden blinkar. Man ser också ett värde i procent av arean som är felexponerad. Hur man ser hur många EV det blev fel vet jag inte, men jag tycker att man får en känsla för det genom att se på histogrammen. Framför allt skall man kolla på histogramen i kameran när man tar bilderna. För att använda histogram, sök igen på wikipedia och ta en titt på tex Moderskeppets hemsida eller Fotosidan.se.

[christer]

Tack för de goda råden läste på. På Fotosidan.se. har man också svårt att få fram den rätta exponeringen.
Tolkningen av histogrammen är också en historie för sig. Sommarbilder och vinterbilder med snö
är också helt olika. Det vita vill inte bli rätt exponerat. Det faluröda huset och snön skall
tydligen exponeras olika på samma bild. Det blir till att kompromissa.

Kameran har också dunkla ljusmätningsmetoder.
Evaluerande
Utsnittsmätning och
Centrumavvägd.

Skulle ha önskat ett medeltal för hela rutan eller märkt område för utsnittsmätningen.
Då kunde man bättre förutse exponeringen när man vet vad som mäts.
Gamla erfarenheter som +2 steg med mycket snö måste väl ha en logisk förklaring,
likaså mörka föremål föremål. Kameran vet ju inte hur man vill att de skall se ut.

[Urban Anjar]

Tack för de goda råden läste på. På Fotosidan.se. har man också svårt att få fram den rätta exponeringen.
Tolkningen av histogrammen är också en historie för sig. Sommarbilder och vinterbilder med snö
är också helt olika. Det vita vill inte bli rätt exponerat. Det faluröda huset och snön skall
tydligen exponeras olika på samma bild. Det blir till att kompromissa.

Kameran har också dunkla ljusmätningsmetoder.
Evaluerande
Utsnittsmätning och
Centrumavvägd.

Skulle ha önskat ett medeltal för hela rutan eller märkt område för utsnittsmätningen.
Då kunde man bättre förutse exponeringen när man vet vad som mäts.
Gamla erfarenheter som +2 steg med mycket snö måste väl ha en logisk förklaring,
likaså mörka föremål föremål. Kameran vet ju inte hur man vill att de skall se ut.

Ibland tar jag några testbilder först, för att kolla in hur det ska exponeras innan jag
börjar plåta på riktigt. Med tanke på att "filmen" är gratis och "framkallningen" går på
nolltid borde man nog göra så oftare.

Läste nå'nstans om nå'n teknik (var det den här tråden?) som gjorde att man kunde lägga
ihop flera bilder med olika exponering för att få bra utteckning både i högdagrar och skuggor.

Förr mätte man ibland ljuset mot handflatan eller i idealfallet ett gråkort för att mäta mot
något likformigt varje gång. Är det helt ute idag?

[christer]

Har hört att det enda, som kameran och exponeringsmätaren exponerar rätt är en vit mans hand. Handen skall inte vara alltför blek utan en solbränd. Mätaren gör att handen får sin naturliga nyans också på filmen. Mäter man ett snölandskap blir snön som resultat en vit mans hand eftersom kameran inte vet bättre. För att snön, eller den vita klänningen då skall bli vit som resultat, måste den ha + 2 steg. En svart mans ansikte skulle då också bli en vit mans hand om ljuset mäts endast från ansiktet. för att svart skall bli svart så -2 steg eller -1 steg beroende på. Tankegången glöms lätt bort när kamerornas mätmetoder ändras och diabildsprecisionen inte krävs.
Ett sätt är att mäta ljuset av något neutralt, halvljust, halvmörkt, hälften ljust, hälften mörkt eller en hand och medan halva knappen är nedtryckt rikta och knäppa.

[Urban Anjar]

Snövidder blir ju knepiga

Likaså svartklädda artister mot svart bakgrund, även om de råkar ha "vitt" fejs.

[christer]

Utsnittsmätningen är ett medeltal från utsnittsområdet.
Tror man kan kolla var området finns i sökaren genom att
mäta mot en lampa. Det gäller då att i sina bilder ha ett
varken ljust eller mörkt motiv i detta område när man trycker in halva knappen.

Är det omöjligt att mäta från något medelmotiv, måste man träna att uppskatta.
Vitt i mätområdet, som man vill skall bli vitt +1 till +2 EV
Mörkt i mätområdet, som man vill att skall bli mörkt -1 till -2 EV.

Det kameran mäter och visar kan ju också vara felaktigt. Kanske inte
nu men senare efter 10 år, så testbild är en fin idé om motivet och vädret ger en tid.

Tacksam om någon opponent kan rätta till och bättra på påståendena.
Man vill ju lära sig att tänka rätt och logiskt med RAW-kamera eller pocket.

[DanLars]

Puhh! Nu blev det många frågor!
Börjar med handflatan, vit mans handflata i skugga ger ~ zon 5 dvs ~kodaks gråkort eller ~korrekt exponering. Man kan alltså testa att sätta kameran på M-läge, sätta handen framför motivet, mäta i handen och ställa tid och bländare och man borde få rätt exponering.
Som alltid, ta gärna alternativexponeringar!

Att lägga samman flera exponeringar till en kallas HDR, till ubuntu finns qtpfsgui och även hugin skall kunna denna teknik. Till denna teknik kan man använda läget AEB som automatiskt tar tre bilder i följd med olika exponering, ställ in ca 1 stegs skillnad till att börja med och testa hur det blir.

christer skrev "Det kameran mäter och visar kan ju också vara felaktigt. Kanske inte
nu men senare efter 10 år, så testbild är en fin idé om motivet och vädret ger en tid."
Detta förstår jag inte vad du menar med. Ljusmätaren mäter det ljus den får dvs mäter antalet fotoner som träffar censorn NÄR den blir träffad, ingen fördröjning mer än några millisekunder. Kalibreringen kan ju ändra sig med tiden men inte märkbart mycket.

christer skrev även "Kameran har också dunkla ljusmätningsmetoder.
Evaluerande
Utsnittsmätning och
Centrumavvägd."

Så dunkelt är det inte, evaluerande innebär att bilden är indelad i flera zoner och att exponeringen vägs genom ett genomsnitt av de mörka och ljusa zonerna med en över-representation på de centrala punkterna. (Beskrivningen dunklare än verkligheten!) Huvudmotivet är troligtvis i mitten enligt programmerarna.
Utsnitts- och på en del modeller finns även spot- - mätning är att bara en mindre del av den centrala ytan används för att mäta ljuset. Bra vid tex ansikten i motljus, man använder bara den mittre ringen i sökaren för ljusmätningen.
Centrumvägd är en gammal klassiker och nästan självförklarande, fler censor celler närmare centrum än i periferin.
För att se hur de olika metoderna kan man testa i ett mörkt rum att bara ha en punktbelysning, lite mys pys med ett stearinljus tex, och titta på ljuset med kameran. Sök över ljuset från kant till kant, uppåt och nedåt och se hur exponeringen ändrar sig. Tror även att det finns beskrivande bilder i handboken till kameran.

Anledningen till att man kompenserar med ca +2 steg mot snö är att ljusmätaren mäter som att motivet är mellangrått samma färg som kodaks gråkort. Inte kritvit snö eller för den delen mörka skuggor.

[Urban Anjar]

christer skrev "Det kameran mäter och visar kan ju också vara felaktigt. Kanske inte
nu men senare efter 10 år, så testbild är en fin idé om motivet och vädret ger en tid."
Detta förstår jag inte vad du menar med. Ljusmätaren mäter det ljus den får dvs mäter antalet fotoner som träffar censorn NÄR den blir träffad, ingen fördröjning mer än några millisekunder. Kalibreringen kan ju ändra sig med tiden men inte märkbart mycket.

Ja, alltså alla mätvärden är ju behäftade med fel. Större eller mindre, men fel blir det.
Nu spalar det ju inte så stor roll om mätfelet kanske är ett tiondels bländarsteg. I så fall
kan du ignorera det likaväl som du kan ignorera tumstockens förlängning för att du värmer
den i handen när du ska sätta upp en tavla.

Problemet är nog oftare att man mäter fel saker och då är vi tillbaka vid snön eller den
svarta fonden på scenen, motljuset osv. Kameran vet ju inte vad du tycker är viktigast
i bilden och därför vill ha bra exponerat på bekostnad av resten. Är det personen som
sitter framför fönstret eller utsikten utanför?

Testbilderna kan man ju ta med ett annat motiv om miljö och ljusförhållanden är liknande
Plåta råddarna i stället för bandet eller näven i stället för den otåliga modellen.

Ja, jag är kanske skadad av studietidens mätteknikkurser för att inte tala om navigationskurserna
på senare tid. Det är helt otrooligt hur många och stora fel det kan vara på kursen som
kompassen visar.

[christer]

Har erfarenhet av några batterilösa ljusmätare. De hade selencell.
Ett antal fotoner slet loss elektroner och gav en ström till galvanometern.
Med skalor och skivor fick man då exponeringsvärden.
Efter 20 år kunde den visa ett helt steg fel.
Experterna påstod att selencellen åldrades. Det sker också så långsamt att
en aningslös fotograf inte märker något.

Ett annat exempel: Den fina Pentaxen, som kostade en månadslön 1970,
den hade en visare, som ställdes in med att välja lämpliga värden för exponeringen.
Det var en ytterst känslig mätare med nogrannhet i µ A klass. Den tålde inte
fett av något slag, inte ens alkohol. Den hade inga Jevels (Glaslager). Efter
20 år blev missvisningen ett steg. Mätarens eventuella smörjmedel härsknade
eller så skar lagringen fast på något sätt. Mätarkänsligheten blev mA istället.

Om inte annat, så kommer våra digitalkameror att damma fast. Knapparna blir
igengrodda av halvhård mörkgrå svettmassa. Varför skulle inte det ljuskänsliga
motståndet för ljusmätningen också få gråa celler och åldras efter 20 -30 år ?

Hoppet om att de skall hålla ihop är väl att kamerorna så fort blir omoderna
nuförtiden. 7 år är en lång tid, då lossnar väl spegeln, ridån murknar och spricker
CMOS sensorn har kanske lossnat då dammskakaren tröttat ut ledningstrådarna.
Skärmarna blacknar, ljusmätningen har inte heller den evighetsvärde.

Då man hänvisat till handen har man menat en gråton mitt mellan svart och vitt.
Det är tydligen mellersta kortet i (censorns) möjliga gråskala. Har inte vetat vad kortet
heter. Kärt barn har tydligen många namn. Heter det gråzon 5 eller gråkort nr.5 också ?

Om många olika motiv (alla bilder) blir felexponerade då jag trycker på
Auto adjust exposure i UFRaw har jag då utbränt bildrör som skärm, helt för
mörkt eller ljust inställd skärm ? Har försökt med all världens kalibrering och
bilderna blev bra. Men ack och ve medicinaren påstod att skärmen då är hälsovådlig.
En hälsosam skärm är mörk och ger bara underexponerade bilder.
Hur man än vänder det ligger bildkonsten illa till. På något grövre språk: vi är i pisset.
Det kanske också är så att kameran har blivit för bra, så att bildvisningsverktygen inte
räcker helt till.

[Urban Anjar]

Det där påminner mig om min förra skärm och ett av mina första möten med en (lånad)
digitalkamera. Plåtade en serie bilder och gick hem och tittade på dem allihopa. Under-
exponerade hela högen och dessutom för hårda. Ljusade upp dem i GIMP och fixade lite
mjukare kontrast och blev i alla fall hyggligt nöjd. La upp dem på webben och var nöjd
med min insats hela helgen.

På måndag kom jag till jobbet och kunde inte låta bli att titta på mina fina bilder. Fina?
De såg ut som skit eller snarare som tagna i dimma. Överexponerade och dessutom
alldeles för kontrastlösa.

Det var inte originalbilderna som det var nå't större fel på, men min gamla skärm. Givetvis
en CRT som hade tappat orken. Ser lite av samma tendenser hos nuvarande skärm, så
det börjar bli dags för pension för den.

Proffsen kalibrerar sina skärmar med mätare och speciella program, men vi bör nog i alla
ställa in skärmen genom att kolla på bilder som vi vet hur de ska se ut och vet är bra.

[DanLars]

Jovisst så är det så att ljusmätarna åldras, därför får man lämna in dom på omkalibrering. Varje år om man är riktigt petig.
Tyvärr är det nog inte lönt på en modern konsument DSLR. Vänta tre, fem, år och köp ny.

christer skrev "Då man hänvisat till handen har man menat en gråton mitt mellan svart och vitt.
Det är tydligen mellersta kortet i (censorns) möjliga gråskala. Har inte vetat vad kortet
heter. Kärt barn har tydligen många namn. Heter det gråzon 5 eller gråkort nr.5 också ?"

Ansel Adams "uppfann" zonsystemet och enligt hans definition är zon 5 den mellangrå ton som Kodak gråkort har. Mitt i tonomfånget som en bra svartvit film har. (Om jag inte missminner mig, är ju 25 år sedan jag läste han böcker.)

Vidare christer: "Om många olika motiv (alla bilder) blir felexponerade då jag trycker på
Auto adjust exposure i UFRaw har jag då utbränt bildrör som skärm, helt för
mörkt eller ljust inställd skärm ? Har försökt med all världens kalibrering och
bilderna blev bra. Men ack och ve medicinaren påstod att skärmen då är hälsovådlig.
En hälsosam skärm är mörk och ger bara underexponerade bilder.
Hur man än vänder det ligger bildkonsten illa till. På något grövre språk: vi är i pisset.
Det kanske också är så att kameran har blivit för bra, så att bildvisningsverktygen inte
räcker helt till."
Tror inte du skall vara altför rädd för strålningen från bildskärmen oavsett om den ger en mörk eller ljus bild. Sitter du en meter ifrån och mindre än 8 tim om dagen så är riskerna inte så stora. Däremot kan du behöva byta skärm för att den gamla faktiskt är sliten och inte producerar en rättvisande bild. En modern plattskärm är både hälsosammare och ger bättre bild. Då stämmer både kamera och bildvisningsverktyg ihop.
"Auto adjust exposure i UFRaw" kan ge konstig exponering liksom kamerans automatik. Dom utgår båda från medelvärden i bilden. Har i sig inget med kalibreringen av skärmen att göra, kalibreringen gör att man får samma bild oavsett vilken skärm man har eller på vilken skrivare man skriver ut.

[Emil.s]

Gällande skärmar så är det en ENORM skillnad på dyra och billiga skärmar. Märks inte minst mellan mina 2 laptops som jag oftast använder samtidigt.
Den ena är en MacBook pro, 2/3 år och rätt sliten, den andra är en Lenovo/IBM Thinkpad R61 (billiga serien).

Fasten Macen använts i över 2 år, så är den överlägset mycket bätttre än Thinkpaden. Thinkpaden har sämre kontrast/färgåtergivning, och mac-skärmen kan man titta på "från sidan". På thinkpaden så måste man sitta precis rakt framför, minsta lutning på skärmen och ljus/färger blir helt fel.

Kort och gott så finns det flera olika typer av skärmar:
http://en.wikipedia.org/wiki/TFT_LCD#Types

Thinkpaden är ett utmärkt exempel på "TN", som är den vanligaste. Billig, men inget att ha för några detaljer.

Är osäker på vad det är för något i macen, men apple använder ju iallafall S/H-IPS i iMac/Cinema.

Hur som hellst så bör man välja något annat än TN om man vill "få det man ser".

[Ulsak]

Proffsen kalibrerar sina skärmar med mätare och speciella program, men vi bör nog i alla
ställa in skärmen genom att kolla på bilder som vi vet hur de ska se ut och vet är bra.

Just det som Urban berör, att man skall kalibrera skärmen rekommenderas i GIMP-handboken ( som ju bekant är under översättning [ det var just under en sådan översättningssession som jag fick lite sån kunskap till livs] ).
Nåt som jag inte hade tänkt på innan.

[christer]

Trots långt inlägg blev det slarvigt förklarat med Auto adjust exposure i UFRaw.
Menade att om man har några olika motiv, så blir medeltalet av dem just
mellersta gråtonen. De må vara mer eller mindre felexponerade för
råfotografen. Denne Råfotograf (RAW) trycker på knappen
Auto adjust exposure i UFRaw . Enligt min erfarenhet ställer programmet in
en sådan exponering att slutresultatet blir just den mellersta gråtonen.
Gäller för mina snölandskap också där en del av bilden är skog och mörka hus.
Också barnbilder. Knappen Auto adjust exposure i UFRaw är nu också ett sätt att
kolla skärminställningen. Blir denna justerade råbild nu helt felaktig, så är det
skärmens fel. Råfotografen kan med andra ord inte bli så lätt lurad.

Förr i världen gav bildröret strålning, som tolkades på många olika sätt.
Oftast med mer eller mindre vidskepelse inblandad, eftersom det var
oförklarligt till en del. Den värsta strålningen torde ha varit dammpartiklarna
mellan skärm och ögon. Det blev bättre med jordat något elledande skyddsglas
framför datorskärmen. Skyddsglaset skärmde av de höga statiska spänningarna,
som fanns i datorskärmen. Med åtgärderna har en väsentlig förbättring skett,
men ännu finns hälften av problemen kvar. Man vet väl inte vad det kan vara,
men en ljusstarkare inställning med mycket ljus på skärmen ställer till det.
En mörkare grådaskig ton på skärmen är hälsosammare. Det har prövats på
åtskilliga datoranvändare. Den troligen mest skyldiga orsaken är de blinkande
lysrören i skärmens bakgrundsbelysning. Också lysrörens blinkande i takbelysningen
är skadlig. Trots att man inte märker blinkningarna, så lär ögat och hjärnan
registrera dem. Det blir en form av trötthet och en känsla av sand i ögonen.
Ögondroppar Systane hjälper och kan användas livet ut. Personer med dolda
anlag för epilepsi har en lägre tröskel och irriteras särskilt lätt av starkt
blinkande ljus. Måste man jobba 8 timmar dagligen med skärmen, bör man vara
något uppmärksam. Att emellanåt vila ögonen med något annat är att föredra.
Svart text på lysande vit bakgrund kan gärna utbytas till svart text på
grådaskig bakgrund. Kalibrerad skärm är bra för bilderna, men ögonen
föredrar hellre något mera grådaskigt om det är fråga om långa
stunder vid datorn. Önskar att skärmkonstruktörerna installerar en knapp till.
En bildkapp / läsknapp.

[christer]

Ett användbart kommando i Gimp.
http://www.youtube.com/watch?v=KronhNb5 ... feature=iv