Påminner mig om en sak som sonens far, numera avliden, berättade om sig själv. YouTube fanns inte då, annars hade det säkert hamnat där.Lao Tzu skrev:Det fick mig att tänka på den här.BadOmen skrev:Jag skulle verkligen vilja se minen på de som stod och väntade vid dörren när ni kom och visade att de måste trycka
Han kom som 17-åring från Glasgow till USA för att börja jobba som körsnärslärling där. Inte ett dugg världsvan, ung, kaxig och helt obekant med begreppet automatiska dörrar. Han hade köpt en dyr kostym och dyra resväskor, för han skulle minsann visa upp sin bästa sida och att han minsann var någon att räkna med för den stora världen.
Då han landat i USA, fått ut sitt bagage, som han givetvis bar på för att visa att "här var det kraft i arm minsann" i stället för att ta en bagagevagn, så kneippade han genom hallen och fram emot de automatiska dörrarna, spanade in läget men olyckligtvis fanns där ingen som passerade genom dörrarna just då.
Eftersom han inte såg något handtag, så förmodade han att man skulle knuffa upp dörrarna med axeln eller nå't, så han tog litet sats fram emot hindret - och gjorde en flygande entré in i USA. Väskorna var rätt tunga och stannade inte direkt, så det blev väl litet av "som skjuten ur en kanon-effekten" antar jag. Alla landade väl utspridda framför taxikön.
Det här hände sig 1956, så automatiska dörrar var väl inte så vanliga då får man anta. Särskilt inte i Glasgow.