Det tråkiga med Python är att det är ganska... tråkigt. Sedan är tror jag inte det allra lättaste språket att börja med. Tänker man gå vidare till C++ eller Java, kanske det ändå är ett bra språk att börja med eftersom de är ganska lika i sitt sätt att fungera. Tänker man gå över till språk som inte är så likt kanske det finns risk för att man fastnar i ett sätt att tänka (mångfald och kreativitet är knappast något som kännetecknar Python).
Pascal är ett bra nybörjarspråk. Men eftersom det är kompilerat blir det ganska mycket väntetider, och om man är ovan vid programmering finns nog risken att man tappar tråden under dessa. Det är inte så inne just nu, men under några år på 80-talet skrevs nästan alla nya kommersiella applikationer i Pascal. Inte dåligt för ett språk som var tänkt som ett nybörjarspråk.
Basics dåliga rykte är definitivt oförtjänt, moderna Basic dialekter befrämjar inte ostrukturerad programmering mer än vad C, C++ eller Java gör (throw, switch, break, next osv är också Go-To, som kan missbrukas).
Jag tycker Ruby är väldigt kul. Jag tror också det är lätt att lära sig för nybörjaren. Samtidigt har det stödjer väldigt många olika sätt att programmera. Tyvärr är språket fortfarande "i tidiga tonåren", och har kvar en del ungdomsproblem, samtidigt som det nog kommer att förändras en hel del när det mognar.
JavaScript tror jag också kan vara bra språk att börja med, särskilt för den som tänker hålla på med webbprogrammering. Svårt att välja vilken variant och i vilken miljö, dock.
Logo är en Lisp-dialekt, som
är det lättaste språket att lära sig. Det konstruerades för att lära små barn programmering. Samtidigt finns det dialekter (
http://www.cs.berkeley.edu/~bh/logo.html) som har betydligt mer muskler än Python, C, C++ eller Java.Tänker man gå vidare till LISP, Scheme eller något annat språk i LISP-familjen är det en bra väg.
Hur jag (fortfarande) lär mig programmera (började 1981):
Basic -> Annan Basic+Assembler (översatt till binär kod med penna och papper) -> Forth (miniräknare) -> Annan Basic -> Annan Basic -> Annan Basic -> Pascal -> Strukturerad Basic -> PostScript -> C (penna och papper till binär kod) -> C (med kompilator) -> Annan assembler (nu med assemblator) -> Annan Strukturerad Basic -> makroassembler -> Algol -> Fortran -> COBOL -> Simula (dött) -> En himla massa text-makro-språk (alla döda) -> olika språk baserade på s-uttryck (alla döda) -> [10 år med ständigt nya språk] -> C++ -> Java -> ... -> Python -> ... -> Ruby -> ...
Men ärligt talat är det bara C, Pascal och Ruby som jag skulle kunna skriva program i, utan att tjuvkika i någon manual.
Jag är inte programmerare, bara hobbyist. Programmering är en väldigt kul hobby som håller hjärnan i trim. När man lär sig ett nytt språk eller sätt att programmera lär man sig oftast också nya sätt att tackla problem i övriga livet.