
Det är hursomhelst inte därför jag skriver, jag (vi) har skaffat hundar igen.
Det bor en äldre dam i byn som tar hand om djur som far illa. Den äldsta, blandras Belgisk vallhund - Springer spaniel, född i en igenspikad svinstia
var hon och hennes syskon bodde i 10 månader utan mänsklig kontakt. Maten blev inskyfflad genom en lucka.
Fröken Selma är 18 månader nu
Den yngre är Selmas systerdotter. Kom till när Selmas syster löpte för första gången. Det var en "vänlig" person som passade hundarna men "glömde" tala
om vad som hänt. Den vänliga personens Springer spaniel är far till Bonnie.
Fröken Bonnie är 10 månader nu.
Den äldre damen har egentligen inte haft varken tid, plats eller ekonomi för dessa djur, så de har inte lärt sig att leka på ett normalt sätt med varandra.
Det handlar om att bita så hårt man kan i bakhasorna man kan för att reta upp den andre. Ligger den andre ner har man ett övertag som inte får förloras.
När de fått mat har modern och barnen ätit upp fort för att sedan stjäla Selmas mat, så naturligtvis morrar hon väldigt mycket.
Arbetstid har de fått gå på betong golv vilket syns på Bonnies trampdynor. Men efter omständigheterna är de väldigt väl uppfostrade samt de har blivit chippade och vaccinerade. Damen har gått ut med hundarna två och två.
Jag och min kära hustru försökte med detsamma och undrar hur hon gjorde?! De gick ut med oss, vi blev runtsläpade i 1,5 timmar. Jag försökte hålla dem själv, jag har ju hållt mycket större hundar. Inte en chans, naturligtvis lyckades jag hålla fast i kopplen, men de drog mig på asfalten. Om det varit gräs hade jag inte sagt nåt,
men glida på asfalt utan grus

Vi fick hem dem i onsdags och torsd. - lörd. fick jag sova 4 timmar per natt, onsd. inget. idag 4+4 timmar.
Men det är det värt
